Naturmetoden inom hundträning...

innebär glädje och samarbete på ett naturligt och lättfattligt sätt, för både hund och människa. All träning baseras på ömsesidigt förtroende, kunskap och vänskap. Förtroende skapar man genom att aldrig begära mer av individen än den är mogen för. Kunskap om hundars behov och beteenden, och om den egna hundindividens förmåga för dagen är nödvändigt för kunna anpassa träningen. Det är viktigt att skapa en god inlärningsmiljö, både mentalt och materiellt. 

Senare tiders studier av hunden och dess förfader vargen visar att vänskap och respekt mellan samtliga individer, är några av de allra mest framträdande egenskaperna i en naturlig flock. Även tillrättavisningar sker oftast med stor varsamhet och hänsyn.

Relationen mellan hundägaren och hunden bör i möjligaste mån efterlikna förhållandet mellan flockledaren och de andra medlemmarna av samma flock. Det är ett positivt och självvalt samliv - den som inte vill följa flockens ledare går sin egen väg. (Han/hon blir ensamvarg eller bildar en egen flock). Vår grundfilosofi är således, att vi måste få hunden att vilja följa och respektera oss. Hunden ska uppleva att det är "värt besväret" att lyda. I annat fall kan vi lätt få en hund som hellre motarbetar oss, kanske till och med rymmer om den får tillfälle. 
Naturmetoden inom hundträning menar att en tillrättavisning på hundens eget språk, i bästa välvilja och respekt för individen, fungerar bättre än alla de former av våld som förekommer i sammanhanget; strypkoppel, nyp i örat, bett över nosen, knuffar, sparkar och inte minst aggressivitet. Att fostra/dressera genom obehag är ofta svårare, eftersom hundar är mycket tåliga emot smärta. Sådana metoder stärker inte hundens förtroende för sin ägare, inte heller ökar motivationen att försöka förstå. Våld föder våld, stress, misstroende och rädsla. På hundens eget språk använder man kroppshållningen, minen, tonläget för att demonstrera sitt missnöje. Men i första hand strävar man efter att belöna, hellre än att korrigera.

Om hunden i stället får en tydlig belöning när den gör rätt, förstår den snabbare vad man vill och gör det dessutom med glädje. Godbitar är en naturlig form av belöning, därför att vilda hunddjur tillbringar större delen av sin tid med att arbeta för sin mat. Även fysisk kontakt med övriga flockmedlemmar är viktigt. Därför är lek och kel också god belöning för många hundar.

Belöning är effektivare än straff, och det är ju mycket trevligare att belöna sin hund än att straffa och kritisera den. Det gäller alltså att skapa tillfällen där hunden lyckas. Kanske är det här som Naturmetoden inom hundträning skiljer sig mest från de traditionella metoderna. Där man ofta lägger störst möda på att hitta och korrigera de fel hunden gör, (fel som troligen beror på att man inte lyckats instruera hunden så att den förstår). 

Kunskap om hundens natur, språk och beteende gör det lättare att förstå, och göra sig förstådd, när man tränar sin hund. När hunden bekräftar sin underlägsenhet är det viktigt att känna igen signalerna och handla så att man inte förlorar hundens förtroende. Man bör också veta vad som motiverar hunden, känna till sin ras (och individs) förutsättningar och specialbegåvningar. Att kunna uppmuntra och belöna, respektive tillrättavisa, på ett bra sätt vid rätt tillfälle det är "naturmetodens" A och O.

Naturmetoden inom hundträning
är vägen till det positiva hundägandet!

copyright: Kristina Mårtensson 1989

© Gute hundkonsult 2003